Det intuitionistiska argumentet för libertarianism.
Intuition av latinets ”intueri” som betyder att ”se” eller ”inse”. Det är inte en känsla.
För att göra en lång historia kort leder modern politisk libertarianism tillbaka till Immanuel Kant, de skotska empiristerna och i viss mån även Aristoteles (och där räknar jag in både ”objektivisterna” och den miseanska teleologin). I strikt mening kan vi tala om en rationalistisk förgrening och en empiricistisk.
När Hans Herman Hoppe ville bidra till denna etiska diskussion med en diskursetisk grund för icke-aggression utgick han från ett intuitionistiskt argument. Metoden är kantiansk. Det handlar om att den som resonerar över det diskursetiska argumentet intuitivt och direkt skall ”se” eller ”inse” att icke-aggression ligger som en en etisk grund för varje etisk diskurs som vill vara rationell.
Alltså säger Hoppe med andra ord: Om du vill vara rationell tillsammans med andra så utgår du av nödvändighet från ett grundaxiom om icke-aggression. Om du tvärtom börjar använda hot i en diskussion, överger du rationalismen och därmed den rationella grunden för diskursen.
Det klassiska försvaret för frihet är naturrättsligt. Vi ser detta både hos John Locke i ”Two Treatises of Human Government” och hos en modern tänkare som Murray Rothbard i ”The Ethics of Liberty”.
Det finns nu en utveckling av detta argument. Hoppe gjorde ett försök. Men det finns även andra. Ett exempel är att man kan använda en rent intuitionistisk metod där den etiska teori är lämplig som är mest rimmad och koherent med våra moraliska intuitioner när vi prövar dem hypotetiskt (typ: Hur skulle det bli om vi utgick från icke-aggression i sexuella relationer, i ekonomiska relationer, i internationella relationer och varför får staten använda våld mot individers egendom?).
Den mest rimmade och koherenta etiken är då giltig om den är logiskt tillämpbar och ger oss bäst vägledning.
Det var denna metod som ledde mig (Nikodemus) till libertarianismen från en relativt konservativ åskådning. Jag menar att när man prövar icke-aggressionsprincipen på allt från moderna teorier om hur psykologiska trauma uppstår efter våld och våldtäkter till straffrätt och internationella relationer samt ekonomi så återkommer ett och samma grundvärde som något man intuitivt ”ser” som den socialetiska lösningen på problem och kränkningar av liv och egendom.
Jag skulle säga att jag intuitivt ”ser” sanningen och rättvisan i att lämna individer fri från tvång, våld och lidande i alla tänkbara situationer om och endast om de själva inte initierar våld.
Som tur är finns det akademiska bidrag till en filosofisk grund för libertarianismen som är både värderealistisk och intuitionistisk. Argument för en filosofiskt ”stark” libertarianism som ser friheten som ett absolut värde och inte bara det som leder till bäst konsekvenser.
Nikodemus Ungh 